Visar inlägg med etikett kontroll. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kontroll. Visa alla inlägg

05 augusti, 2011

Skitsnack

Hur personlig ska man egentligen vara i en blogg? Det är knappast någon ny frågeställning, varken hos mig eller hos andra som bloggar, men det är en fråga som – åtminstone hos mig – ploppar upp, lite då och då.

Jag kan ha svårt för det här med gränser (har jag hört…) och tänker inte alltid på att texten faktiskt når ut… där man minst anar det. Så det gäller att hålla fingrarna i styr, vilket är lättare sagt än gjort.

Nu har jag tillräckligt med vett för att inte hänga ut vem som helst offentligt, det vore respektlöst – det fattar till och med jag. Men när det kommer till mig egen person, då har jag något svårare att hålla tillbaka orden. Jag skriver först och tänker sen, och de tillfällen då jag tänker först och sen skriver – då skriver jag i alla fall som om jag skrivit först och tänkt… sen. Hänger ni med där?

Som att jag tänkte gå och skita nu. Det är kanske ingenting man skriver i sin blogg – och knappt ens i statusfältet på facebook – och när jag tänker efter, så verkar det knasigt att lämna ut sånt.

Men, som sagt… Oavsett om jag tänker efter före eller efter, så kommer det på pränt.

Hoppas att det i slutändan inte kommer surt efter…

Optimisten

Jag hade en plan. Det var i går. Sent påplanen kvällen. Det är oerhört lätt att snickra ihop planer kvällen innan de ska utföras. Det är lätt hänt att man låter den lille optimisten stå för schemaläggandet.

Jag borde veta bättre. Verkligen. För det har hänt mig så många gånger förr. Oräkneliga gånger. Men likt förbannat gör jag det: Överlåter jobbet åt optimisten.verkligheten

Men, men… Jag fick i alla fall lite sovmorgon.

25 juli, 2011

Vatten


Det är nånting fridfullt med vatten. Ibland kan jag stå på stranden i evigheter. Och bara betrakta skiftningarna i vattnet, i ljuset från kvällssolen. Det är vackert, det är rogivande, ungefär som i barndomens sagoläsning; de där stunderna som var alldeles för få, när de vuxnas annars så hårda röster plötsligt förvandlades till sammetslena toner...

Gyllene sandkorn. Guldblänk. En pytteliten fisk som slår och står för stänk.

Om jag blundar och vågar fastna i det tänk, som sammanfogar mig och vattnet till en gemensam länk, så vadar jag långsamt ut, långt ut. Omfamnas och möter dig innan allting tar slut.

21 juli, 2011

Rubrik under utredning pga olämpligt innehåll

fotter

Jag ligger still. Tyst. Vill inte röra mig, inte röja mig.

Det är någon som går omkring       mitt inlägg; någon som tassar fram, men som då och då        foten i ett ord, som försöker krossa mina tankar med hjälp av fo   lorna

Man går inte säker någonst   .