19 augusti, 2011

Norm.alt.

Är jag normal? Är du normal? Vad är normalt? Finns det någonting som är riktigt normalt… egentligen?

Normen, den ändras ständigt, och då menar jag inte enbart över längre tid, utan även från dag till dag. Det är många faktorer som styr vad som anses vara “normen”. Det är umgänget, platsen, situationen; det som anses normalt i ett sällskap kan te sig ytterst onormalt i ett annat sällskap, och det som kan anses vara normalt hemma hos en polare, det är kanske inte fullt så normalt när man sitter i kyrkbänken. notnormal

Oftast är det väl vi vuxna som sätter normen, och – kanske utan att tänka så mycket på det – om vi inte är försiktiga, så för vi över vårt tänk till våra barn. Vilket i och för sig är helt okej, så länge våra normer är acceptabla och så länge de inte innefattar hånfullhet och fördomar.

Ni vet ju redan, barn gör inte som vi säger – de gör som vi gör. Om vi tittar snett på företeelser eller människor vilka vi ser som avvikande och kufiska, då lär våra barn göra detsamma. Och de tar det med sig, till sin värld, och gör det till sin norm… och ger sig på de som avviker.

Mobbar.

Anna har skrivit om det här i sin blogg. Läs och begrunda.