19 augusti, 2011

En kuk på fyra bokstäver

Väntan. Den ser ungefär likadan ut, var man än väljer att vänta. Hos frisören, tandläkaren, soc… Ett par gamla tidningar. Vältummade. Korsorden är endast halvhjärtat lösta av någon som saknar tålamod; det blir extra tydligt i väntrummet till psykiatrin på plan 4, där någon klämt in ett “kukhelvete” i en rad för fyra bokstäver.

bild 2Rummet är ljust och fint, nästan varmt, men ändå fyllt av ångest. En broschyr ligger under tidningen Land. “Tio handfasta tips på hur du tar livet av dig” lyder rubriken.

 

Jag bläddrar förstrött i broschyren, läser lite om alternativ till rep vid hängning. Stålvajer är inte att rekommendera, då det kan orsaka stor smärta, får jag veta. Ja, det är ju dumt om det gör ont när man gör slut på sig själv.

“Ben…?”

Kuratorn står i dörröppningen intill receptionen. Hon ler sitt mest förstående leende och jag följer henne genom den långa korridoren. En städerska svabbar det blanka, men repiga golvet, samtidigt som hon gnolar på en melodi.

I övrigt är det tyst och stilla omkring oss. Kanske har de flesta patienterna läst broschyren mer ingående än jag. Tänker jag.